Fyra dagar kvar

Måste göra en liten översikt på vad jag måste göra innan förlossningen på torsdag. Sen så får jag väl göra om kalkylen till en mer realistisk bild och till sist se vad som egentligen kan bli gjort. Det vi ska/måste göra idag är dock att stänga igen sommarstugan på kolonilotten. Ställa in utemöblerna, klippa gräset en sista gång (kanske) hägna in blåbären osv osv. Vi insåg i veckan att det inte kommer att bli gjort senare så snälla svärföräldrarna hjälper till med det idag. Sen har makens iphone dött (för sista gången) så det ska inhandlas en ny idag. Jag vet ett lyxproblem men han behöver den i jobbet och så kan det vara smidigt att ha en fungerande telefon på torsdag när bebisen kommer.

 

Storhandlingen är avklarad så det finns massor av livsmedel i kyl och frys. Känns smidigt när mina föräldrar kommer hit och är med storebror de dagarna som vi är på sjukhuset. Då kan de ägna tid på storebror och inte behöva känna ett tvång att handla och den biten.

Slutligen så behöver det städas här hemma, men jag funderar frankt på att göra det imorgon när killarna är på jobbet respektive förskolan.

Lite bebis saker ska tas ned från vinden. Sängen, babysitter mm och det får maken göra. Jag varken kan eller får klättra upp på stegen där. Ska försöka få honom att göra det idag. Är så sugen att boa lite och fixa i ordning vårt sovrum.

 

Kram till dig som läser

Tiden flyger fram

Idag, 25 oktober, har vi mindre än en vecka kvar till Kejsarsnittet. Nästa torsdag, 31/10, ska vi infinna oss på förlossningen på MSE i Eskilstuna.

Jag, , min man och min storasyster ska vara där halv åtta på morgonen för inläggning av Kejsarsnitt. Jag vet inte hur dags själva operationen är planerad men den lär väl vara planerad på förmiddagen om inte något akut kommer emellan. Syrran är med som moraliskt stöd för min man när jag ligger på uppvaket efter.

dusch kvällen innan och på morgonen med Descutan. Fastande från midnatt.

Jag kommer att bli sövd och snittet kommer att utföras under full narkos. På grund av tidigare medicinska orsaker så vägrar narkosläkarna sticka mig i ryggen och då är det bara att sova som finns kvar för mig. Förhoppningsvis så kommer jag piggna till fort och få träffa vår lilla flicka efter inte alltför lång tid.

Mina föräldrar är hemma med storebror, lämnar och hämtar på förskolan. Myser med middag och nattning då min man förmodligen kommer att vara borta hela dagen och eventuellt sova på sjukan första natten. Lite beroende på hur jag mår och om jag kan ta hand och lillan själv. Jag hoppas på det för vår allas skull.

Under tiden som finns kvar så har vi tusen saker att göra och jag måste försöka kurra mig från min förkylning och tillika ögoninflammation som trilskas med mig.

Apelsiner, vila, avslappning och sova står på schemat mellan allt kul vi har att göra.

Imorgon tex är det Halloweenöppet på Parken Zoo i Eskilstuna och det vill vi verkligen inte missa.

Kram till dig som läser

Sömnlös

Återigen en sömnlös natt. Sammandragningarna från avgrunden som kommit och gått under natten. Har nog inte fått många timmars sömn. sist jag tittade på klockan så var den halv fem. Sen ringde makens väckarklocka klockan sex. Sammandragningar till och från med olika intensitet.

Träffade doktorn igår och han kollade både ovanifrån och underifrån och igår så var livmodertappen opåverkad och bebis var inte fixerad även om hon låg med huvudet ner. Hon rör på sig och verkar må bra. Men jag är ändå enormt rädd, rädd för att hon kommer att dö ifrån oss precis som hennes storasyster gjorde. Doktorn verkade inte tycka att det var någon fara. Och man blir så enormt liten ibland när man sitter hos doktorn, man varken vågar eller orkar hävda sig. Missförstå mig rätt, han är underbar vår läkare och vi älskar honom. Det var han som räddade livet på mig och Max när Max föddes för lite mer än tre år sedan.

Men igår var det fyra veckor kvar till Kejsarsnittet, blotta tanken på att gå omkring och ha så här pass ont i fyra veckor till gör mig totalt panikslagen. Tänk om hon inte klarar sig? Tänk om något hinner gå fel med vår lilla flicka? Ska försöka ta upp allt med barnmorskan idag, för det här är inte hållbart, varken för mig eller min man.

 

Kram till dig som läser

En tur till förlossningen

Det blev en tur till förlossningen i lördagskväll. Tyckte helt plötsligt att jag inte känt av bebisen i magen på ett tag och fick fullkomlig panik. På det hade jag även värkar/förvärkar (svårt att avgöra vilket) så jag ringde min snälla svärfar som körde in mig till förlossningen, ja jag ringde dem först givetvis och de bad mig komma in.

Väl där blev jag uppkopplad till CTG-apparaten och lillans hjärta slog fint och helt plötsligt så rörde hon på sig massor. Däremot så visade det sig att jag hade ordentliga värkar till och från. Värkmätaren steg till 154 till ock från.  Men det märkliga var att när den gjorde det så gjorde det mindre ont…

Hur som helst så kom snälla läkaren efter ett tag och kikade med ultraljud, både vaginalt och ovanifrån. Lillan låg med huvudet ner men ingen vattenavgång och livmoderhalsen var stängd. Ingen förlossning på g just då.

Under resten av helgen och natten till idag så har smärtan kommit och gått och sammandragningarna kommer med mellan en timme och tio minuters mellanrum. Inte regelbundna alls med andra ord, men de fortsätter och de gör successivt mer ont. Mitt stora problem är att jag inte vill föda vaginalt för allt i världen och ja är så rädd att förlossningen kommer att starta och kommer att bli tvungen att föda vaginalt igen.

Vi får se ur dagen fortlöper.

Kram till dig som läser

Mindre än en månad kvar

Igår passerade vi ett av de magiska datumen och har nu mindre än en månad kvar till kejsarsnittet den fjärde november. Sonen har varit sjuk hela veckan och snorar fortfarande och jag ser dessvärre en antydan till rosa i hans ögon så jag tror att vi festar till med lite ögoninflammation också medan vi ändå håller på 🙂 lilla kraken. Tydligen så är det många på hans förskola som är sjuka.

Boandet inför förlossning och bebis är i full gång. ska ta fram vagnen och spjälsängen i helgen, se över och bädda så det är klart. Det var verkligen guld värt att det var klart när Maximilian föddes. Mitt i allt kaos som uppstod när jag blödande låg i hallen och maken hade förlossningen i telefonen i ena örat och 112 i mobilen i det andra örat så var det väldigt skönt att kunna säga åt honom att väskan var packad, glöm inte att ge katten mat. Tar du med nycklarna osv osv.

Väskan är klar – check

Bilbarnstolen/babyskyddet är klart – check

Baby kläderna är sorterade i storleksordning. Alla kill-kläder (ja vi är inte helt anala när det gäller kläder till tjejer och killar. Men vi har en uppsättning med kläder som det står ”Boy” eller ”Lillebror” på och de skänker vi vidare till Max lille pojkkusin som föddes i onsdags. Vi kommer ju att få en flicka den här gången med. – check

Lillflickan var väldigt aktiv igår. Jag t r o r  att hon har lagt sig med huvudet ner, det känns så. Men jag har haft fel tidigare. Ska till barnmorskan på tisdag och sen läkaren på torsdag så vi får se hur det ligger till med allt.

 

Kram till dig som läser

Vecka 35

Idag har vi exakt en månad kvar till vårt spikade datum för förlossning. Den fjärde November ska vi skrivas in på förlossningen på Mälarsjukhuset för kejsarsnittet. Både jag och maken är lite skeptiska till att vår lilla tjej kommer att stanna så länge, men den som lever får se antar jag.

Har en del jag vill fixa till förlossningen, heh hade samma ambition när Maximilian skulle födas. Då trodde jag att jag hade minst en vecka på mig och då bestämde sig grabben för att komma ut akut. Jag varken hann storhandla, köpa det sista till bebin eller fylla frysen med färdiglagat och liknande.

Men min ambition ser ut så här:

  • Bädda spjälsäng
  • köpa det sista till skötbordet: blöjor, salvor och servetter och liknande.
  • Städa
  • baka
  • planera en storhandling
  • har matlådor klara i frysen (sist jag ammade så fixade inte Max att jag åt kryddor eller laktosprodukter.)

Den är listan kommer förmodligen att fyllas på allteftersom.

Men BB väskan är packad (Måste komma ihåg att lägga ner mitt pass ifall jag glömmer min plånbok och man måste kunna identifiera sig på förlossningen) Den här veckan har inte många knyck blivit gjorde dock. Sonen är sjuk (maken vabbar) och jag har grymma och rätt smärtsamma förvärkar/sammandragningar, så frågan om är hur mycket av det här kommer att bli gjort. 😀

I Onsdags fick Max en liten pojkkusin 🙂

 

Kram till dig som läser

Sjukskriven fram till 1 November

Kejsarsnittet är planerat till den 4 November så jag kommer förmodligen att ta ut föräldraledighet efter den första helt enkelt. Får se hur läkaren säger. som det känns just nu så kan bebisen komma när som helst. Har sådan grymma förvärkar så jag tycker att det känns som om förlossningen kan sätta igång när som helst. gick in i vecka 34 idag och hittills så har våra barn inte kommit efter vecka 36. vi får väl se helt enkelt.

Vi tog ner lådorna med babykläder från vinden i veckan. Har lite som mål att försöka sortera dem efter stl, för som de ligger nu så är allt lite huller om buller. Men det är så svårt att företa sig något just nu. Det känns som om jag skulle kunna bli sittandes och bara stirra ut i tomma intet, får nästan tvinga mig att röra på mig. Förmodligen så är det för att jag är så fruktansvärt trött.

Sover väldigt dels på grund av förvärkarna men också en hel del tankar och oro. Ångest.

Jag är mest rädd för att förlossningen ska sätta igång innan den fjärde november och jag VET det låter lite som ett lyxproblem. Jag vet att många tycker att det är provocerande med kvinnor som väljer kejsarsnitt framför vaginal förlossning. Men i mitt fall så har jag en sådan stor skräck att föda vår lilla flicka vaginalt. Hittills har jag fått två dödfödda flickor på det sättet och jag kan inte riktigt se att det skulle kunna komma ut ett levande barn den vägen.

Har ventilerat min oro för BM som sagt att ”då får du komma in så gör man ett akut snitt” fast hur troligt är det i praktiken? Man vet aldrig hur läget är på förlossningen när man väl kommer, finns det operationstid tillgängligt? Om jag har ätit nyligen och måste vänta tills det gått 6 timmar innan jag kan bli sövd? Vad händer då? Skulle de stoppa upp allt bara för att? Det har jag svårt att tro ska jag vara ärlig.

Som sagt en månad kvar ungefär och mycket kan hända under den tiden.

 

Kram till dig som läser

Besök hos Barnmorskan

I morse kändes allt hopplöst. Grät så tårarna sprutade och visste inte vad jag skulle ta mig till. I natt hade jag två ordentliga värkar som väckte mig och efter det vågade jag inte somna om. Dock lugnade allt ner sig. Bussen var sen upp till sjukhuset så jag sladdade in på barnmorskemottagningen i sista sekund med andan i halsen och svetten rinnandes.

Dock kändes allt mycket lugnare efter att ha pratat med barnmorskan, ångesten släppte och jag kunde se lite nyktert på det hela. Att slemproppen släppt betyder INTE att förlossningen är på väg att starta typ nu. Dock KAN det vara ett tecken på att kroppen håller på att förbereda sig.

Lika bra att vara beredd på allt känns det som, även om jag hoppas att vår lilla tjej vill stanna ett par dagar till.

Mycket tankar som går, tidigare erfarenheter av graviditeter och förlossningar fullkomligen susar genom huvudet på mig och tillsammans med dessa rätt så intensiva förvärkarna som jag har så är det stört omöjligt att slappna av eller sova lugnt.

Vi har sex veckor kvar till kejsarsnittet och vi får ta en dag i taget.

Kram till dig som läser

Läkarbesök idag

Blev lite lugnad av läkaren idag. Har varit så extremt nervös hela helgen om att lillan skulle ha bestämt sig för att komma redan nu. Men han lugnade mig. Lilla fröken är inte fixerad riktigt ännu och låg i förmiddags i säte, drog i sina fötter och verkade rätt nöjd med att vara i magen just nu. SKÖNT Kan ju säga att jag har haft sådana mardrömmar hela helgen om förtidig förlossning och det ena med det andra. Men nu är det lugnt ett ta till.

Ska däremot typ äta tio gånger om dagen tyckte doktorn. Alltså tio små mål spritt över hela dagen. Vilket i praktiken är småätande (som jag avskyr bör noteras) varannan timme typ, förutsatt att jag verkligen går upp klockan sex och tuggar i mig något.

Gnäll gnäll jag vet :-D. det är väl bara att fixa tänker jag. Får handla på mig lite naturell yoghurt, frukt, grönsaker och det ena med det andra som man kan mumsa på då 😀

Annars så har jag grymt ont i ryggen emellanåt, förvärkarna från helvetet och dödstrött, det vill säga inget nytt under solen 😀

Kram till dig som läser

Första turen till förlossningen igår

Hade så kraftiga och smärtsamma förvärkar hela dagen igår och dessutom så tror jag att slemproppen släppte eller delvis släppte. Sen fick jag för mig att det började läcka fostrvatten eftersom det luktar rätt  speciellt. Givetvis hände det här på eftermiddagen precis innan jag skulle hämta sonen på föris. Men ljuvliga förskolepersonalen sa att det var helt ok att han stannade kvar en timme längre tills hans pappa kunde hämta honom.

hur som helst så ringde jag till först både MVC som hänvisade mig till förlossningen, och sen ringde jag som sagt förlossningen. De ville absolut att jag skulle komma in så de fick kika på mig och eftersom jag inte tar några risker så pallrade jag mig in.

Fick lämna urinprov och sen lägga mig på britsen och blev kopplat till CTG-apparaten. Lillans hjärta slog fint och det var en liten vilding jag har i magen. Undersköterskan tog blodtrycket och kollade pulsen och lämnade mig sen ensam med dämpad belysning i väntan på doktorn. Det var riktigt skönt att ligga på den mjuka britsen, med kudde under huvudet och jag kunde slappna av lite när jag hörde min lilla flickas hjärta slå så fint.

Efter 25 min kom doktorn som tyckte att allt lät fint. Men hon ville kika på livmoderhalsen med vaginalt ultraljud bara för att vara säker, och då blev det lite intressant. Först så såg livmoderkanalen helt stängd ut, lång och sluten. Sen tryckte hon med dopplern och PANG så krympte den till ett par centimeter. Lilltjejens huvud ligger ner, fixerat och doktorn såg även en vätskespalt precis innanför inre livmodermunnen.

Dock är det inte någon förlossning som har startat men jag tror inte att det är speciellt långt kvar nu. tror inte att hon kommer att vänta till den fjärde november då kejsarsnittet är inbokat. den här madammen kommer förmodligen försöka ta sig ut innan.

Har fortfarande rätt smärtsamma förvärkar idag även om de blir bättre när jag ligger ner men så fort jag rör på mig så startar de igen. Läkarbesök på måndag men vi får se hur det blir under helgen….

 

Kram till dig som läser